Livet kommer och går, medans tron den består..

Hej!
Jag har haft en period i livet där jag mått väldigt dåligt. Är fortfarande inte helt okej, men ett tag tappade jag all tro på livet och mänskligheten. För några veckor sedan så var jag med på ett konfirmandläger och hjälpte till som ung ledare. På kvällen hade vi andakt. Vi unga ledare höll i ett drama, i form av videon nedan: (inte våran grupp på videon dock, men inspirationen kom från denna!)
Efter det sjöng vi en hel del lovsång och läste text för konfirmanderna. Medans vi sjöng en av mina favoritlovsånger, "Bara Du" så var det ljuständning och skriva lappar till klagomuren. Jag skrev en lapp, tände ett ljus och föll i gråt. Jag grät resten av kvällen och kunde inte sluta. Det var.. en upplevelse. Jag har länge gått och mått dåligt och inte kunnat gråta eller fått ut det jag har känt. Med hjälp av denna lappen som jag skrev till klagomuren så hjälpte Gud mig att släppa på hämningarna. Han lät mig få lite ro i själen och det var otroligt skönt.

Vad jag vill säga med detta inlägget är att; Livet har sina toppar och sina dalar, ibland när man känner att inget är en värdigt, så kan något så enkelt som en bön, ett brev eller en sång till Gud öppna upp nya vägar. Jag fann tron ännu en gång.

Jag vill tacka dig Herre. Tack för att du finns, för att du stöttar, för att du får mig att vilja känna. Tack för att du får mig att vilja känna mig levande. Att du vill få mig att leva!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

dusomartorstig

Detta är en annan sida av mig, en som jag hittat på senare tid. Min kristna sida. Om min tro på Gud, varför, hur och när. Läs med en nypa salt men ändå med andakt.

RSS 2.0