Att vara för snäll..



Apropå det här med omtänksamhet..
Jag tycker att jag är väldigt omtänksam. För mig är mina näras välmående viktigare än mitt egna. Vill/kan jag inte göra någon grej (kan vara något så fånigt som att ta en promenad till ica..) så får jag dåligt samvete. Jag mår psykiskt dåligt för att jag inte orkar gå med.
När mina vänner mår dåligt och är sjuka, försöker jag visa min kärlek genom att köpa en chokladkaka till dem eller ge dem någon liten present för att muntra upp. Dessvärre har jag märkt att jag inte riktigt får samma omtänksamhet tillbaka.
Igår mådde jag väldigt dåligt. Jag har svårt att prata med vänner om mina innersta problem/tankar/känslor, men jag blir lättad av att höra deras och då försvinner en del av min tyngd. Men ingen ville hjälpa mig igår, så då blev det som det blev.

Jag känner mig som en börda för mina vänner och det känns inte bra. Det känns inte bra alls..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

dusomartorstig

Detta är en annan sida av mig, en som jag hittat på senare tid. Min kristna sida. Om min tro på Gud, varför, hur och när. Läs med en nypa salt men ändå med andakt.

RSS 2.0