Det är skillnad på att ha en kuk och va' en kuk!

Det går så mycket upp och ner. Hur kommer jag känna när jag vaknar?
Försöker göra det bästa, men det tär så. Det måste finnas någon mer än jag som känner såhär? Vart finns du?
Jag vet inte varför. Det går inte att vända om.

Det finns ingen återvändo. Du får börja om igen. Glöm, förlåt och gå vidare.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

dusomartorstig

Detta är en annan sida av mig, en som jag hittat på senare tid. Min kristna sida. Om min tro på Gud, varför, hur och när. Läs med en nypa salt men ändå med andakt.

RSS 2.0