Havet är djupt!

Jag har stor respekt för havet. Det är så djupt och mörkt, men samtidigt så vackert och lugnt.
När jag sitter här, i min ensamhet, kan jag äntligen andas.

Fast det är så djupt, mörkt och stort så skrämmer det mig inte. Jag skulle dö lycklig om jag fick dö med havet bredvid mig.

Tack Gud, för att jag har tillgång till det här underbara stället. Hade jag inte kunnat sitta här nu, hade jag varit mycket olyckligare än vad jag är.

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

dusomartorstig

Detta är en annan sida av mig, en som jag hittat på senare tid. Min kristna sida. Om min tro på Gud, varför, hur och när. Läs med en nypa salt men ändå med andakt.

RSS 2.0