"Ett kort ögonblick övergav jag dig,
men i stor kärlek tar jag dig åter." - Jes 54:7



Jag har haft en hel del att grubbla på den senaste tiden. Frågor som.. Hur ser min tro ut? Var står jag i livet? Hur vill jag leva i framtiden? Hur går man vidare, när det har hänt något man har svårt att ta sig förbi?

Jag har inte funnit något svar. Men igår, så insåg jag, att.. Åh va svårt att förklara. Nä, jag kör bara på, förstår ni inte får ni fråga.

Jo, jag insåg att utan Gud, hade jag inte klarat mig igenom de svåra tiderna i mitt liv över huvudtaget.
"Utan Dig blir hösten för alltid kvar
Utan Dig blir frågorna aldrig svar
Utan Dig är livet ett iskallt hav
Utan Dig, utan Dig"

Jag har inte varit troende jämt. Men i bakhuvudet, har jag nog alltid vetat, att det finns något större och kraftfullare än vad man vill inse. För min del, är detta fenomen Gud. Våran Herre som sitter däruppe på ett moln och styr världen med en järnhand. (skämt åsido.)


Jag är så glad att jag har Honom! Så länge jag lever, så länge jag finns kvar på denna jord, så länge mitt hjärta slår, vill jag leva, leva för dig!