Jag bara irriterar, irriterar, irriterar folk.
Folk som känner mig vet att Fronda är en stor idol för mig. Lyssnar man på hans texter inser en ganska fort att han är smart och har väldigt vettiga åsikter.
Denna låten är en av mina favoriter. Inte minst för att texten är rolig, utan också för att den är sann. Vem älskar inte att irritera folk? Jag vet att jag gör det iallafall.
Denna låten är en av mina favoriter. Inte minst för att texten är rolig, utan också för att den är sann. Vem älskar inte att irritera folk? Jag vet att jag gör det iallafall.
När jag lyssnar på denna låten på bussen eller dylikt funderar jag på hur folk skulle reagera om jag gjorde något av det som han sjunger/rapar om.
"Bygger kö vid toaletten trots att den är ledig,
käkar varmkorv i din klädaffär och jag spottar snus på golvet, vem är ägarn här?
Irriterar grannen med ett stön som skär och jag frågar folk på stan vilket kön dem är.
Drar in snor som du hör att jag sväljer och lägger eko på allt det du säger.
Häftar papper på mitten och piper när jag backar.
När hissen är som fullast, tryck in alla hissknappar.."
Trycka in alla hissknappar när hissen är full är jag sugen på att testa. det hade varit lite roligt.. Men ja, jag håller mig till att skicka kedjebrev. Oj, jag menar, skickar brev med kedjor...
Jag diskuterade irritation med en bekant. Han berättade att han ses som väldigt irriterande då han har svårt att sitta still när folk pratar med honom. Då kom vi in på hur roligt det är att irritera folk. Kanske är vi lite sadistiska?
Men det är roligt att irritera folk. Särskilt om de störs sig på det! :-) Mer irritation till folket!!
Livskvalité..
Att finna livsglädjen tror jag har med livskvalité att göra. Idag har jag umgåtts med två mycket fina vänner som jag tycker om väldigt mycket.
På vägen hem funderade jag lite på detta med livsglädjen. Trots sjukdom, så är jag glad över mina fina vänner. De fick mig att glömma bort min förkylning och gjorde mig väldigt glad.
På vägen hem funderade jag lite på detta med livsglädjen. Trots sjukdom, så är jag glad över mina fina vänner. De fick mig att glömma bort min förkylning och gjorde mig väldigt glad.
Vänskap är viktigt!
Jag är väldigt glad att jag har mina vänner som ställer upp allt som oftast. Vi planerade in lite inför nästa månad och jag ser framemot, och hoppas, att jag kan delta i de grejerna. Jag är glad att jag funnit de vänner jag har!
Att hitta livsglädjen..
Man ska se ljuset, inte mörkret runt omkring.
Även mörkret är så mycket större,
men det är ljuset som gnistrar i fjärran
hitta livsglädjen, Tapper soldat
Jag har kommit fram till att jag behöver hitta livets glädje innan jag kan hitta min framtid. Nu funderar jag då på hur sjutton man hittar livsglädjen efter att ha tappat den så grovt som jag har gjort?
Jag fann lite livsglädje idag. Jag var inne på Missing People för min första dag att ringa olika företag och höra om de ville sponsra. Jag fick en introduktion till det hela och jag blir så glad av glada och entustiastiska människor.
Varför söka en kille som för tillfället inte finns när man har det bra som det är? Man ska stanna på toppen, det andra kommer när det kommer.
Man ska se ljuset, inte mörkret runt omkring.
Även mörkret är så mycket större,
men det är ljuset som gnistrar i fjärran.
Motsägelsefull..
Jag funderade lite idag.. På om jag inte är lite motsägelsefull. Jag säger ju alltid att man skall vara sig själv. Samtidigt avskyr jag människor som är fega och vänder kappan efter vinden. Men... Om den personen ÄR sig själv när den är feg och vill vara som alla andra... Då är ju jag kass, som klankar ner på personen för att den är feg, det vill säga sig själv? Eller hur ska man tänka egentligen?
Nä, svårt är det att tänka mycket.
Kör hårt .men mjukt..
Kör hårt, men mjukt..
Du som är törstig..
"Du som är törstig, Du som är svag..
Kom till Hans källa. Drick av vattnet som ger dig liv.
Låt all oro och ångest, sköljas bort..
Av Hans strömmar av kärlek. Som djup ropar ut till djup..."
Jag är sjuk. Igår gick jag hem från skolan. Åkte buss i cirka 2 timmar och mådde illa och med huvudvärken molande hela vägen. Kom hem, sov två timmar.. Åt och var med I en stund. Somnade vid 22 med lite mildare huvudvärk. Vaknade idag, jätteont i halsen. Men jag lever och det är väl huvudsaken. Finns dem som har det värre.
Nu ska jag in till Missing People och ringa samtal. Önska mig lycka till..
(W.W.J.D - What Would Jesus Do?)
En saga...
"När jag tänker efter har det nog varit så ett tag, att allting man gör, gör ont. Men vad ska man göra? När det blir en vana känns det sjukt onödigt att göra något åt det. Det går inte att lära gamla hundar att sitta, det är samma sak med mig."
Orkar...
Dödslängtan, jag behöver tid att tänka.. Har ingen lust att vara försiktig för jag tycker döden är störtviktig..
Jag känner mig kass idag. Jag vill, men jag orkar inte. Kämparglöden är lite släckt för dagen. Har jag tur så kan super-full-månen hjälpa mig att tanka upp lite kraft. Även Gud ger mig styrka, Han är mitt liv!
Älskar att älska!
Idag har varit så fantastiskt skönt väder. Dagen började med en promenad med min bästaste vän. Vi tog en glass på bryggan i solskenet och sedan satte vi oss och solade. Sedan gick vi återigen en promenad, köpte sallad som vi åt (de brukar man ju göra..) sedan mös vi en stund i solskenet.
Nu har jag duschat. Känner mig ganska slut i huvudet så ska strax sova.
Jag älskar detta vädret, känns som sommar nästan! Helt underbart. Nu är det bara en tom del i mitt hjärta som behöver fyllas upp...
Usch..
Idag har varit en bra dag. Jag har jobbat, sedan åt jag med en av mina käraste vänner, M. Vi åt Kebabrulle och sedan tog jag bussen in med min älskade vän I. Vi shoppade och mös. Jag älskar mina vänner så mycket, trots inlägget jag skrev igår..
Nu på kvällen var jag ganska deppig. Dessvärre hittade jag en box med vin som jag smakade lite på, så hjärnan är inte helt OK nu. Har varit med M, suttit på bryggan, funderat. Är nu hemma. Känner väl att jag inte funderat klart ännu, men orkar inte gå ner igen, så ska gå och lägga mig så jag orkar upp imorn. Nu börjar Operation: Viktnedgång. Med M som Coach skall jag grejja detta! (Hoppas jag..) Köpte en klänning idag, DEN skall jag komma i när jag är klar. Annars kan jag lika gärna dö. Tack och Hej, leverpastej.
Känna känslor..?
Jag har länge funderat på hur det fungerar, det här med känslor. Efter min senaste pojkvän har jag känt mig sårad, besviken och tom. Jag vill inget hellre än att ha ett bra förhållande, men jag träffar bara killar som är osäkra och otrogna och som därför inte vill det jag vill.
Jag funderar på varför det blir så. Jag tror knappast att jag går för snabbt ut, för jag försöker vara jättevarsam. Det kan ju helt enkelt vara så att jag inte träffat rätt ännu. Det kanske till och med är så att det inte är meningen att jag skall träffa någon överhuvudtaget. Vem vet?
Nu det senaste så har jag börjat prata med en. Han är jättefin, verkligen. Men jag är så rädd att jag inte skall få känslor för honom och därför behöver såra honom i slutändan. Det är det sista jag vill. Men jag känner ingenting. Jag vågar inte lita på honom, jag vågar inte vara med honom, de är knappt så jag vågar prata med honom! Jag tror att jag inte vågar riskera att få känslor. Men hur länge ska denna förvirring pågå? Jag måste ju kunna skaffa en partner förr eller senare..
Är det någon som har erfarenhet av dessa känslor så tar jag gärna emot förslag för hur man blir kvitt dem...
Att vara för snäll..
När mina vänner mår dåligt och är sjuka, försöker jag visa min kärlek genom att köpa en chokladkaka till dem eller ge dem någon liten present för att muntra upp. Dessvärre har jag märkt att jag inte riktigt får samma omtänksamhet tillbaka.
Igår mådde jag väldigt dåligt. Jag har svårt att prata med vänner om mina innersta problem/tankar/känslor, men jag blir lättad av att höra deras och då försvinner en del av min tyngd. Men ingen ville hjälpa mig igår, så då blev det som det blev.
Jag känner mig som en börda för mina vänner och det känns inte bra. Det känns inte bra alls..
Några ord..
Några ord för dagen:
Kärleken finns inom mig.
Hör hur demonerna sjunger till mig. I en branch av hat, blir man Skadad.
Allting i mitt liv är skräck, när jag mår som bäst, är det jämt fullmåne..
Allt som var en illusion.. Bara något litet i en miljon, Tv säger åt mig vad jag borde tro..
Får nummer 1 att tänka "Shit, jag är nummer 2!" Får nummer 2 att tänka "Japp, man kan drömma så.." Oj, oj, oj!
When they come for me...
I'm not a Monkey, I will not dance even if this will be funky.
When they come for me, I'll be gone..
What doesn't kill you, makes you STRONGER.
Några texter kommer från låtar. Fronda & Linkin Park har bidragit till dessa meningar.
Mobbing sker även på Lärarprogrammet..
Jag läser för tillfället på Lärarprogrammet vid Göteborgs Universitet.
Det är något som är galet när vi, som utbildar oss till lärare är så stora mobbare som vi faktiskt är.
Det är vi som skall ge barnen en bra grund för hur man skall uppföra sig, ändå finns det såpass mycket mobbing i utbildningen.
Det är som vanligt med makt och hierarki. Vissa gör allt för att få visa sig 'starkare' och bättre än de andra. Det skrämmer mig lite att dessa människor inom snar framtid skall ut och lära dina ungar hur man skall bete sig. De kanske är dem som skall ha mina ungar i framtiden..
Den mobbingen som jag har råkat ut för anser jag vara av den värsta sorten.. Psykisk mobbing. De använder glåpord 'på skoj' tills du är nertryckt i botten. Är du inte stark nog är det bäst du byter utbildning. Byter alla 'offren' utbildning, vilka blir då kvar tillslut? Precis, De som mobbar. Det blir en ond cirkel som inte tar slut. Mobbarna blir lärare, lär barnen hur de borde bli, hur man ska leva och Vips! En ny mobbare är född. Barnen växer upp, börjar på lärarprogrammet. Några hoppar av. Resten klarar sig. Tack vare mobbingen. De växer upp till det man inte bör bli..
Mobbare.
Missing people..
Jag nämnde ju att jag skall börja jobba för Missing People.
Jag skall ringa runt till olika företag och söka sponsorer till denna organisation. Eftersom Missing People är ideella så behöver de ha pengar till skallgång. Gå in på länken ovan så kan ni läsa mer om dem.
En riktigt grym organisation, så har ni tid, GILLA dem på facebook och gå in på deras hemsida för att läsa mer om dem/sponsra eller om ni vill anmäla er som frivilliga till skallgång.
Aktuellt tillstånd..
För tillfället har jag många bollar i luften. Känns som om jag aldrig har en lugn sekund.
Jag åker från skolan direkt hem till jobb. Antingen jobbar jag på en biograf eller i en klädbutik för barn/ungdomar. Ytterst sällan är jag på ett korttidsboende med funktionshindrade barn/ungdomar. (Åh vad jag saknar dem för övrigt. Underbara barn!)
Detta är självförvållat givetvis och beror mycket på att jag har problem med att säga nej. Jag får dåligt samvete när någon ringer och frågar om jag kan jobba, så därför gör jag det. Och för att få in lite extra cash såklart.
Jag skall också börja jobba för en fantastisk organisation vid namn Missing People Sweden. Det är en organisation som hjälper till att hitta försvunna personer. De som driver organisationen jobbar ideellt och gör ett fantastiskt jobb! De hittade bland annat försvunna Marina Johansson i Spekeröd med hjälp av en skallgång som de anordnade. Så det är det jobbet jag skall fokusera på i Maj månad. Jag ska skriva lite mer om detta ikväll, så ni får lite att läsa ;-)
Just nu sitter jag i butiken. Har jobbat sedan 11.00 och skall stänga 18.00, så 1,5 timme kvar. Hoppas ni har en fin dag.
Vad är ett leende? Del 2
Är ett leende det du ger en människa du inte känner, när ni säger hej?
Eller är ett leende de du ger en människa när du verkligen är glad över att se den?
Hur vet man vad som är ett äkta leende?
Och varför ler man falska leende så ofta?
Du ler mot en person, men sedan när personen tittar bort slutar du genast att le.
Folk har tagit illa upp när jag gjort detta utan att tänka. Så därför har jag vant mig att alltid le ute med folk. Det har gjort att folk får uppfattningen att jag alltid är glad. Och det är de jag ofta försöker vara. Men ibland orkar man helt enkelt inte.
Jag är en ganska skämtsam person. Skämtar om det mesta.. Men när folk kommer fram och förväntar sig att skratta, när jag inte mår bra.. då kan de dra åt skogen. Att inte ens fråga hur jag mår innan de kommer fram och frågar varför jag inte ler, tycker jag inte om.
Då känns de som att de bara vill skratta på min bekostnad. Jag orkar inte. Ingen människa är glad jämt, inte ens jag.
Det här är en bild när jag är glad på riktigt.
Den här bilden är det inte ett äkta leende på.
Ser ni skillnaden eller är det bara jag som ser den?
Jag vill vara glad, men jag vill inte att ni kommer till mig bara för att få skratta. Jag vill att ni ska bry er om mig, fråga hur jag mår. Fråga hur jag verkligen mår.. Inombords.
Vad är ett leende? Del 1
http://www.nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=5499844
Jag älskar delfiner. Det är mitt favoritdjur och jag har en tatuering som "symbol" för det. Det jag vill komma fram till är att, delfinens leende, är naturens största misstag.
Att delfinerna alltid är glada, är nästan omöjligt.
Är du en människa som alltid är glad, grattis till dig.
Är du en människa som lever i fångenskap och måste underhålla en stor publik varje dag som fortfarande är glad hela tiden, återigen, grattis till dig.
För det är omöjligt.
De här delfinerna, lever i delfinarium.
De här delfinerna, lever i frihet.
När jag var på Kolmården och kollade på delfinshowen, var det en delfin som simmade förbi och la sig på kanten. Jag kollade in i dennes ögon och tyckte mig se sorg. Den såg inte lycklig ut. Den hade ingen glimt i ögat, som en delfin som älskar att leka och busa borde ha. Jag blev själv ledsen för dessa underbara djurs skull.
Delfiner är de smartaste djuret vi har på våran jord. Ta ställning HÄR.
För övrigt var det inte detta jag tänkte skriva om, men hinner inte skriva mer, utan de får bli en fortsättning någon annan dag..
Delfinerna skall leva i frihet, de är så de är skapta.
Jag älskar delfiner. Det är mitt favoritdjur och jag har en tatuering som "symbol" för det. Det jag vill komma fram till är att, delfinens leende, är naturens största misstag.
Att delfinerna alltid är glada, är nästan omöjligt.
Är du en människa som alltid är glad, grattis till dig.
Är du en människa som lever i fångenskap och måste underhålla en stor publik varje dag som fortfarande är glad hela tiden, återigen, grattis till dig.
För det är omöjligt.
De här delfinerna, lever i delfinarium.
De här delfinerna, lever i frihet.
När jag var på Kolmården och kollade på delfinshowen, var det en delfin som simmade förbi och la sig på kanten. Jag kollade in i dennes ögon och tyckte mig se sorg. Den såg inte lycklig ut. Den hade ingen glimt i ögat, som en delfin som älskar att leka och busa borde ha. Jag blev själv ledsen för dessa underbara djurs skull.
Delfiner är de smartaste djuret vi har på våran jord. Ta ställning HÄR.
För övrigt var det inte detta jag tänkte skriva om, men hinner inte skriva mer, utan de får bli en fortsättning någon annan dag..
Delfinerna skall leva i frihet, de är så de är skapta.
Besvikelse.
Ännu en gång, ligger man här och blir deppig. Vill bara supa bort hela livet och dra härifrån.
Jag råkade komma in på min gamla bilddagbok. Det var säkert över ett år jag var inne där sist..
Jag "råkade" kolla igenom gamla bilder. Gamla minnen.. Jag hittade bilder på mitt ex. Texter från min "deprimerade" tid. När jag såg bilder på mitt ex, fick jag ont i magen. Någon stack in en kniv, men inte nog med det, den skulle runt ett par varv också..
Varför blir jag så plågad av allt förgånget? Jag saknar alla mina gamla kompisar. Men vi växte ifrån varandra, det är bara att inse det.. Jag lever inte i nuet, det måste jag verkligen skärpa mig med.
Jag måste leva i nuet och strunta i dåtiden och framtiden. Det är nuet som gäller!
Jag förstår bara inte hur man lever i nuet. Hjälp?
Att bli äldre...
Denna helgen var det dags för det första konfirmandlägret. Och jag är helnöjd.
Konfirmanderna är såååå duktiga! De är nyfikna, kritiska och väldigt, väldigt goa. Ett helt otroligt trivsamt gäng!
Jag har haft superkul. Skulle åkt hem i lördags, men det var så ruskigt roligt så jag stannade hela lägret iallafall.
Och det är jag glad för.
Imorses kom de unga ledargänget in 7.30 sjungandes. Jag fick fina dikter och kramar och gos. Jag fyller idag 20 år. Ackackack... Gammal och gaggig minsann!
Det är något visst i att fylla år på läger med kyrkan. Inte nog med att jag för första gången hade mer än 50 personer som sjöng för mig till frukost, utan också att alla är så glada, trevliga och goa mot en. Kyrkan gör mig glad!
När jag kom hem vid 14 så fick jag en kram av min mor, mina systrar och min bror. En man som heter Gunnar hade ringt två gånger (han kommer alltid ihåg min födelsedag!) och mormor samt min andra broder hade ringt. Isabell (ÅH MIN ÄLSKADE ISABELL!) har äntligen kommit hem och vi hade så mycket prat att ta igen.
När Carolajn hade kommit hem från jobbet gick vi över till dem och de hade bakat kladdkaka och myst till det för mig. blir så glad. Mina älskade grannar. <3
Fick jättefina presenter, både av mina vänner och av min familj, men jag tycker inte att presenter är viktigast. Att bara få ha dem i närheten är helt underbart för min del.
18 gick jag hem för att pappa kom hem och vi skulle fira mig. Föräldrarna hade beställt smörgåstårta, den var supergod och vi hade jättetrevligt. Pappa hade köpt champagne och det var hur mysigt som helst. Min brors och äldsta av lillasyrrornas respektive var där och det var en väldigt fin samhörighet.
Mormor och broder ringer och får tillslut tag i mig. En kompis jag trodde glömt mig, ringde och grattade mig och gjorde min kväll.
Kort sagt, att fylla år, är ett oändligt äventyr. Och trots att jag är gammal och grå, är jag nu ett år äldre och väldigt, väldigt lycklig.
Konfirmanderna är såååå duktiga! De är nyfikna, kritiska och väldigt, väldigt goa. Ett helt otroligt trivsamt gäng!
Jag har haft superkul. Skulle åkt hem i lördags, men det var så ruskigt roligt så jag stannade hela lägret iallafall.
Och det är jag glad för.
Imorses kom de unga ledargänget in 7.30 sjungandes. Jag fick fina dikter och kramar och gos. Jag fyller idag 20 år. Ackackack... Gammal och gaggig minsann!
Det är något visst i att fylla år på läger med kyrkan. Inte nog med att jag för första gången hade mer än 50 personer som sjöng för mig till frukost, utan också att alla är så glada, trevliga och goa mot en. Kyrkan gör mig glad!
När jag kom hem vid 14 så fick jag en kram av min mor, mina systrar och min bror. En man som heter Gunnar hade ringt två gånger (han kommer alltid ihåg min födelsedag!) och mormor samt min andra broder hade ringt. Isabell (ÅH MIN ÄLSKADE ISABELL!) har äntligen kommit hem och vi hade så mycket prat att ta igen.
När Carolajn hade kommit hem från jobbet gick vi över till dem och de hade bakat kladdkaka och myst till det för mig. blir så glad. Mina älskade grannar. <3
Fick jättefina presenter, både av mina vänner och av min familj, men jag tycker inte att presenter är viktigast. Att bara få ha dem i närheten är helt underbart för min del.
18 gick jag hem för att pappa kom hem och vi skulle fira mig. Föräldrarna hade beställt smörgåstårta, den var supergod och vi hade jättetrevligt. Pappa hade köpt champagne och det var hur mysigt som helst. Min brors och äldsta av lillasyrrornas respektive var där och det var en väldigt fin samhörighet.
Mormor och broder ringer och får tillslut tag i mig. En kompis jag trodde glömt mig, ringde och grattade mig och gjorde min kväll.
Kort sagt, att fylla år, är ett oändligt äventyr. Och trots att jag är gammal och grå, är jag nu ett år äldre och väldigt, väldigt lycklig.
Låt all oro & ångest...
Jag har fått en ängel från ovan. Nu ska den ängeln lämna mig i 2 hela veckor.. Hon åker imorn och återkommer dan innan min 20årsdag. Jag älskar denna tös. Nu när hon försvinner har jag ingen att öppna mig för.
Mer än Gud då. Jag är glad att jag har han iallafall. Annars hade jag nog gått ner mig totalt.
Men det är fortfarande inte samma sak.
Vem ska jag gå ut och ventilera med när jag behöver prata ut om mina innersta problem?
Vem ska jag prata och diskutera om min kristna tro med?
Vem ska jag bolla mina tankar och funderingar med?
Vem ska jag nu sjunga lovsånger med när vi går till ica?
Vem ska jag gå till när jag bara behöver få skratta åt min eller andras dumhet?
Veeeeem ska massera mina fötter de 2 gånger i veckan Isabell annars brukar göra det? (hihihi)
Jag kommer sakna henne. Men jag överlever. Tur att det finns facebook ibland.
Apropå facebook, att be, är som att skicka ett mail. Du går in, tar fram ett nytt meddelande, och istället för att skriva, pratar du. (eller tänker) När du är klar, trycker du på "sänd" (Amen) och får sedan förhoppningsvis ett svar tillbaka.
Jag älskar min cutiepie och saknar henne redan. <3
